Senaste inläggen

Av Kärleksbarn - Torsdag 15 feb 13:00

Har så ont. Vet inte vad jag ska göra. 


Lämna honom och säga: "Ska vi bli vänner?"

För detta vi har nu fungerar inte. 

ANNONS
Av Kärleksbarn - Torsdag 1 feb 19:10

 


Jag frågade honom om han märkte att jag inte tyckte om att vara hemma, för att jag flera dagar i rad har undvikt hemmet, anledningen är för att jag fortfarande gråter varje gång jag är hemma och denna veckan har varit extra jobbig. Så jag undviker det, ända tills det blir mörkt och så har det varit sedan sommaren 2017.


Jag går in på Pinterst, söker upp mysiga hembilder och stirrar in i dem, så jag får glömma bort vart jag egentligen är. Han berättar sina framtidsplaner som inkluderar mig och jag har börjat vänja mig nu, efter att ha fått höra dem varje dag. Han säger att han aldrig tröttnar på det, att han älskar att tänka på det. Jag försöker andas genom nuet, prestera mitt allra bästa och ha med honom på vägen.


ANNONS
Av Kärleksbarn - Onsdag 31 jan 16:28

Det är slutet av januari. Livet bara passerar. Ibland undrar jag om jag har någon sorts kronisk depression. Det bara aldrig blir bättre under en lång period och idag är en sån dag där jag bara vill gråta. Så jag har gömt mig igen, ifrån hemmet. 

Av Kärleksbarn - Torsdag 18 jan 18:30

Är det liksom ens värt det? Ignonerar honom nu, för att kunna glömma honom. Har stängt av min mobil. Stängt av mitt hjärta. Jag orkar inte sakna honom. Så jag ignorar hans existens genom att undvika allt som gör att jag kan få prata med honom, trots att det är det enda som jag verkligen vill.


Fan. Detta går inte. Jag måste sätta igång mobilen igen.


Samtidigt har jag så mycket annat att göra. Så mycket annat viktigt. Lagt 10 000 kr på ett körpaket, och läser inte ens igenom min bok, vilket gör att jag inte klarar av körlektionerna lika bra, och måste köpa fler körlektioner. Hur jävla dumt är inte det? Vad gör jag egentligen för kärlekens skull? Kastar mina pengar för honom, helt omedvetet.

Av Kärleksbarn - Onsdag 17 jan 18:32

Istället för att ta hand om mitt hjärta, fyller han det nu med saknad och längtan. Inte visste jag att jag kunde sakna en människa såhär mycket så att jag bara gråter. Vetenskapen om att det inte går att träffas, får mig att vilja göra slut med honom. För det gör för ont, att sakna honom. Framtiden ser så jävla mörk ut. Kommer bara sakna honom ännu mer och jag vet att vi inte kan träffas. Så ska jag sjunka genom jorden, för att jag gör slut, istället för att acceptera att jag kommer att sakna honom i ett och ett halvt år till?



Av Kärleksbarn - Tisdag 9 jan 22:45

Hur kallt det än är i januari månad vill jag hit varje dag. Jag älskar att se på solnedgångar. Varje solnedgång i sig är så unik. Alltså solens positionen, ljuset, vädret, havets vågor, antal människor på stranden osv.

 

Idag var det unika att jag kunde stirra på solen, den var så klar rund, perfekta vassa kanter och så stor, omgiven av rosa himmel längst hela horisenten upptil himeln. 

Av Kärleksbarn - Måndag 1 jan 20:45

Det är som att inget annat existerar i mitt huvud. Allt är prioterat till honom. Kanske heter det kärlekens kraft. Det jag vet är att han gör mig så otroligt glad. Gråter för att jag saknar hononm, gråter för att mina föräldrar inte stödjer, gråter för att jag älskar honom så mycket.


Ler sönder när jag hör hans röst eller ser hans ansikte. Saknar att sova med honom. Saknar att se honom, hålla hand med honom..

Av Kärleksbarn - 19 december 2017 17:30

En kroppsdel som inte sitter fast, men som gör ont när den saknas. Som är där från att jag vaknar, tills att jag sover. Ibland vaknar han någon timme efter mig, och då trycker jag på skärmen om och om igen, för att se om det är han som har vaknat och skrivit godmorgon till mig.


Under dagen hinner han berätta om så mycket. Men jag hinner inte minnas. Jag vet inte ens om jag tänker igenom 60% av det han säger. Det bara försvinner ur mitt huvud. Som att det han säger inte är värt att tänka igenom? Mitt huvud bara glömmer. Automatiskt.


Vi pratar, pratar och pratar. Ända in till midnatten. Då vi sover tillsammans. 

Och jag älskar det så mycket.

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se