Min panikångest har äntligen gått över, efter mer än 24 långa timmar. Först förstod jag inte ens att det var panikångest. Jag trodde att jag var sjuk eller något. 

_____

Jag kände mig illamånde under flera timmar. Tillsist sov klockan 2. Efter 2 timmars rullandes i sängen, 3 toabesök och en halv alvedon somnade jag tillsist klockan 4, kallsvettandes samtidigt som jag kände mig febrig och alvedonen hjälpte mig inte ett dugg. 

Jag vaknade upp flera gånger under ''natten'' och drack något glas vatten för att jag trodde att det var något med väskebrisk att göra. Men nej, det gjorde bara saken värre. Jag fick bara mer ont i magen & fick gå på flera toabesök och jag var alla gånger, lös i magen. . . 

Klockan 9 vaknade jag upp åter igen efter någon timmes sömn. Jag hörde klart och tydligt min mammas fotsteg i hallen, så jag klev också upp ifrån sängen. Tillsammans kollade vi på en serie.

Jag hade en enorm huvudvärk. Så jag försökte att somna i soffan under hela serien, men det gick inte. 

.. klockan 1 åkte jag tåg till helsingborg för att ta frisk luft, jag älskar ju helsingborg så mycket. Jag kände mig faktiskt lite bättre vissa stunder, men under andra minuter mådde jag bara sämre. 

5 timmar senare åkte jag hem dödstrött och illamående. 

Väl hemma mådde jag bara ännu sämre. Ingen kvällsmat orkade jag äta heller. 

Tillsist gjorde jag ett onlinetest på om jag verkligen hade panikångest.

Resultatet?

Hög risk att jag har det. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vill verkligen bara vara lycklig. Hur svårt ska det egentligen vara?    Det känns som att det är alldeles för svårt. Vet inte ens vad lycka egentligen innebär i ett samhälle som ställer krav. Såklart att jag också har drömmar, men jag tror in...

Det är måndag och jag har inte haft något schemalagt alls! Vilken härlig dag! Vaknade kl 07 hos Tommy och promenerade sedan hem vid 08 för att han skulle åka och fiska med Tran och jag ville plugga som vanligt. Gjorde hemmagjord musli som jag åt till...

Tänk att livet kunde förändras så mycket.. under bara ett halvår. Aldrig skulle jag tro att det bara skulle lösa sig såhär, men det har väl blivit lite av mitt mantra nufötiden, att det löser sig.    Sedan maj månad har jag tagit studenten. En da...

Hahha asså förlåt??? Men jag är så ledsen. Hjälp :)    Hatar, verkligen hatar min sista tid i skolan. Asså gumman. Jag har hängt med en person hela gymnasietiden, men vi kommer inte ens vara vänner när skolan nu tar slut. Då är det adios. Och ald...

Imorgon ska jag dricka så att jag försvinner. Hejdå. (???) Sen när började jag må såhär dåligt? Help. Nog dags att boka en tid hos kuratorn. Fast vet inte vad jag ska prata om där. Vet inte om jag orkar prata om mina problem ens. Nja. Nej.      ...