Det finns en kille. Han blev jag kär i. 

Mitt hjärta dunkade så himla fort när jag pratade med honom. Men i mina tankar förnekade jag bara det. 

Eller egentligen visste jag inte ens att jag faktiskt var kär för första gången. 

Jag trodde bara att han var en sån ''gillar bara honom i en vecka känsla'' :p 

Men ett halvår gick. Jag gillade fortfarande honom. 

Sedan gick ett helt år och fortfarande var jag kär. 

Fastän det hade gått ett år förstod jag inte att jag var kär. Fortfarande förnekade jag det. ''Kolla inte på honom, kolla bort.'' 

Men tillslut kom sommarlovet. Jag träffade inte honom en enda dag på hela sommaren. Det var då jag förstod. 

Jag var fan kär i honom.

Vi bytade klass nästa läsår. Ibland stötte jag på honom i skåprummet. Ibland pratade vi. 

Men när vi väl gjorde det var jag så kall som möjligt. Tillslut sa vi inte ett ord till varandra. 

1 till år har nu gått. Jag kan stolt säga att mina känslor för honom är över.