min helg var faktiskt helt ok. tänker inte definera den som bra, men det var ok. 

Drog till liseberg med 3 kompisar, eller ska jag säga klasskompisar? Vet inte vad deras titel är längre. Mitt liv är väldigt otydligt och tråkigt.

Åkte den nya ''mekkanika'' som alla göteborgare sa. Kön till den sög något så otroligt. Kortfattat så var det en kille bakom mig som gjorde kön väldigt stel. Attraktionen var väl helt ok, förväntade mig lite mer av den faktiskt. 

Vafan ska jag mer skriva om liseberg? Det hände faktiskt inget speciellt. Åkte helix för första gången 4/5 gånger om? 

Jävlar var överskattad helix är alltså. Är så jävla negativ. Men är trött - så jag skyller på det. 

jag glider runt i stan och låtsats som att jag är stencool 

fast egentligen drog jag dit för att köpa medecin :))) 

10 små tabletter för 70 kronor, ta mitt liv. Hatar officellt apotekets priser på läkemedel. 

såg en kille som var så sjukt liiiiiik H idag utanför H&M. 

Trodde verkligen att det var han och tänkte bara att jag blev catfishad och att allt han berättade för mig var en lögn. 

Men efter en 10 sekunders stirrandes på killen upptäckte jag att det inte var han. Jag kände en sorts lättnad men samtidigt blev jag väldigt besviken. Synd att vi liksom inte bodde i samma stad, men jag skulle inte heller förlåta hans lögner även fast han betyder väldigt mycket. 

Måste sluta vara så beroende av honom. Måste sluta sakna honom. Måste sluta tänka på honom.

För han är inte beroende av mig, han saknar inte mig och han tänker inte på mig. 

Lever loppan utan honom. /Vem ljuger jag för egentligen? Käften. Jag vill bara prata med honom flera timmar i streck/

aja, imorgon ska jag vakna tidigt och ha en feeeeet lördag på liseberg med kompisar! 

han kan dra med sin jävla tennis och fly till spanien 

idag gick jag på 2 lektioner.. glömde bort en lektion :))) men pratade med en gammal kompis, har inte pratat med henne på 1 år ungefär? så värt var det väl. Kompisar blir vi doc inte. 

Hade en 3 timmars håla eller något sånt idag. Det hände doc inte ngt speciellt roligt under de 3 timmarna, men vafan. 

Efter skolan drog jag direkt hem. Som vanligt. Sorligt liv fan. För ett år sedan drog jag aldrig hem på direkten. 

Umgänget har förändrats.. typ.. har väl ''förlorat'' några.. det var väl roligare förr, men jag kände mig utnyttjad och som andra/3e/4e valet, så detta umgänge är väl bättre? Vet inte. De var spontana, roliga, elaka, utnyttjande, ärliga och hade framför allt TID. Jag kände mig som behövande och saknad ibland. Jag var inte ensam hela tiden, för att de alltid hade något roligt pågång. Även fast det bara var något litet, som en nudellunch varje vecka eller en timme eller två mer i skolan 3 gånger i veckan för att kunna sitta och prata med varandra, det var ändå ganska kul.

Vi använde aldrig pengar nästan, men om vi gjorde det hamnade det på presenter och mat. Vilket jag tycker är väldigt värt. 

De var väldigt snåla, eller ska jag säga fattiga? Jag var liksom den enda rika, hade alltid pengar över året om, medan dem kunde slösa bort allt på en dag och fick spara ihop till fina saker (då de ofta (alltid) misslyckades och gick till föräldrarna). Men jag acepterade det och liksom brydde mig inte, de fick göra precis som de ville och göra sina egna val. 

Ibland bjöd jag dem på fika för en mycket billig peng. Jag visste väl om att jag blev utnyttjad ekonomiskt, men jag förträngde bort det. Jag bjöd ju liksom inte alls ofta?? Kanske var det en gång per vecka eller varannan? Jag minns inte helt ärligt. Men de tjatade och jag orkade inte neka de hundra gånger om.

Många gånger pratade de för sig själva och jag satt liksom bara bredvid, helt oinvoverad i samtalet. Jag kände mig väldigt ofta tom många gånger för att jag inte visste om vem jag skulle ''välja''. Det var otroligt jobbigt och jag kände mig som en jävla svikare. 

Det stog liksom mellan mina kompisar som jag har så himla roligt med och mina andra kompisar som aldrig hade tid utanför skolan och som inte kunde prata om djupa grejer. Men som var så otroligt snälla och alltid var/är där för en. 

Tillslut kom sommaren 2014. 

Jag förlorade kontakten helt med de som jag hängde med varje dag och gick över till mitt gamla kompisgäng. Många gånger under hösten ångrade jag det, väldigt ofta ville jag bara gråta. För varför funkade inte att vara vänner med båda?? Det var skitjobbigt, men jag acepterade det och var väldigt ledsen och tom. 

Nu är det våren 2015. Jag är fortfarande kompis med mitt ''gamla kompisgäng''. 

På lördag ska vi faktiskt till liseberg tillsammans! Det kommer bli så himla roligt!! Vi är övertaggade! 

Doc är vi fortfarande knappt utanför skolan, flera tränar varje vardag och har inte tid med kompis livet helt enkelt och har det överfullt. 

Ibland är det väldigt tråkigt faktiskt. Men oftast har vi väldigt roligt tillsammans. 

Idag ångrar jag att jag inte tog tag i mina ''gamla kompisar'' och berättade om hur jag kände. Kanske skulle vi fortfarande hänga? Vem vet? Ingen kommer veta svaret iaf. För jag väntade tills de skulle ta kontakt med mig, jag vägrade säga något till dem första. Men de skrev/sa aldrig något till mig. 

Jag var och är väl inte värd det längre. De bryr sig inte om mig. 

Det jag förträngde bort under ett helt år var bara sanningen. De ville inte ha mig till 100%. De utnyttjade bara mig. 

Jag vill inte ha dem och dem villl inte ha mig. 

Idag bryr jag mig inte längre om dem och dem bryr sig säkert inte om mig heller. 

Vi går i samma klass och är bara klasskompisar som pratar om skolarbete och inget mer än det. 

Köpte alltså sminkborstar för 300 kronor häromdagen. VEM ÄR JAG ENS?? Det jag för 1 år sedan skulle ALDRIG göra det. Fyfan vad jag har förändrats?? Jaja, men snacka om hur lycklig jag blev av sminkborstarna?!! 

De är så fiiiiina och braaaaa. 

/fick med de 4 borstarna till höger, de andra hade jag innan/ YAAAASSS

Har inte pratat på H under en veckas tid och fyfan vad tom jag känner mig. Saknar honom varje dag.. Hur fan är det ens möjligt? Jag saknar något som ni nog skulle kalla för en främling. För han är faktiskt en främling. Jag känner inte honom egentligen. Jag har bara pratat med honom några få gånger. Men fyfan vad jag tycker om honom. Älskar att han är så jävla öppen och djup. Älskar att vi pratar om saker som ingen annan skulle ta upp. Jag älskar fan att jag kan stanna uppe sent in i kvällen för hans skull och att han kan göra detsamma.

Åhh
Fyfan vad jag blir catfishad.. Ingen jävla människa kan vara så bra??
Varför fortsätter jag ens.

1 maaaajjjjj WEHHHOOOOO !!! 

Idag har jag tagit det väldigt lugnt och varit på ett litet shoppingcenter med min kusin och några andra. 

Såg att gina hade min efterlängtade bikini i fysisk butik! YAAAAS!!! Blev så himla glad! 79:- per del kostade den! As bra pris om man jämnför med triangle bikinis. 

(jag vet att den första bilden sööööööööööög men min kamera suger <3 ) 

TAGGA SOMMAR!! 

Har faktiskt inte gjort något piss idag!
Har bara dragit till skolan och haft ett pissväder i min lilla stad.

Jag har faktiskt haft väldigt roligt och mysigt med klassen idag doc, då jag var halvtrött och ångestfylld.
Efter skolan drog jag till Coop, fyfan vilken skön snubbe jag träffade där. Flera sånna borde det finnas, så vardagen blir lite mer spännande. ABOWW.

Jaja, efter Coop stack jag hem, åt en gammal pizza, var vid datorn, åt lite mer gammal pizza och såg på lite mer film.
ALLA borde se "min hemlighet" som finns på TV3 play. Jag har sett alla avsnitt och heeeerrrrreeeee vad braaaaaaaaaa hela säsongen är!!!! LOOOOOVE IT!!!
Har gråtit sönder till 2 avsnitt, lol.

JUSTE. Rakade fucking mig idag. Har inte rakat benen sedan 2014 :))) är seriös. Rakade också fiffi btw. Är så jävla frääääsch. Doc så sög rakhyvlen. Jävla piss som inte tog bort varenda jävla hårstrå.
Men jag är ändå fiiiiin.