Har sorglyssnat på en speciell låt dessa dagarna, den får fram gamla minnen 

Jag vet precis hur min framtid inte får bli och försöker därför ändra på mitt dåliga beteende. Jag ska fan fake it until I make it. För det första måste jag ändra på mitt dåliga temper som jag har mot min familj. 

Usch vad jag är snäll mot vänner och släkt.. men av flera anledningar är jag inte alls så mot familjen. Berättar verkligen ingenting för min familj just för att jag alltid har känt som att jag inte kan lita på dem. 

Den perioden som jag mådde som sämst var pågrund av dem och jag kunde ju inte säga att det var deras fel. De vet nog inte ens att jag har mått så pass dåligt.

Mina nödutgångar var skolan och klasskompisarna. Utan skolan skulle jag fan inte palla av livet. Mådde liksom så jävla bra där, glömde nästan alltid bort det dåliga så fort jag var där. Men när jag väl kom hem igen rasade världen till ett helvete.

Jag bankade huvudet hårt i väggen tusentals gånger för att överföra smärtan till någon annan stans. Även nöp jag mig det hårdaste som jag kunde för att kunna hålla bort hjärtesår och alldeles för många tårar. 

Usch varför tar jag ens upp detta. Lever fan i den världen längre. Inte ens i närheten. För idag bryr jag mig inte längre, jag har stängt av mina känslor för mina föräldrar. 

Fick fan en utskällning av pappa idag för att jag bara sa att jag skulle träffa en kompis. Han är extremt överprotective. 

Han sa att jag skulle berätta för honom vart jag skulle, vad jag skulle göra, vem jag skulle träffa, vart kompisen bor

Asså vafan?? Och avslutade allt med att om jag blir kidnappad så får jag skylla mig själv. Alltså jag kunde inte bry mig mindre!! Satt bara och knöt skorna i tystnad. 

jag tror fan inte ens ni förstår hur jobbigt det är för mig att spara detta inlägget och publicera det

för detta är fan inte fantasi, detta är min vardag. usch 

idag träffade jag två vänner, vi gjorde typ ingenting speciellt men det var ändå ganska kul

usch vad fint hus min kompis lever i.. också lever jag i en skit lägenhet <33

Alltså JAG har aldrig köpt en bok på ordinarie pris. Men vet ni vad??

Ska köpa min första ord. pris bok xD ( Ni bara: jag bryr mig inte!!)

Boken kostar 250 kr på akedamibokhandlen. Känner att den är alldeles för dyr för en fyrkantig bok med långt radavstånd, men innehållet är alldeles för spännande 

känner att den boken kan förändra mitt liv till en possetiv rikting.. helt sjukt.. att en bok kan göra det.. 

.. alltså vafan googlade precis på boken och såg att den kostade 200 kr på bokus?? usch på akedami. 

vet inte riktigt vad som hände igår.. varför skrev jag så himla många inlägg??? 

aja, idag berättade jag för mina vänner om hk resan.. de bara ''vad kul'' (aka bryr sig inte ett skit) 

medan jag och min snap vän dampar sönder och har pratat om att vi måste träffas där 

kommer ni ihåg att jag blev utbjuden på dejt?? 

har faktiskt inte svarat nej / ja.. men killen tar det nog som ett nej xD För han skickar en massa ledsna smileysar 

 
Detta hände alltså nyss!!! Känner inte ens honom hahahahhaha 

DÖR JAG KAN INTE SLUTA LE 

Han gjorde seriöst hela min dag 

IDAG satt mina föräldrar på ticket en hel timme för att boka en HK resa! Vi drar två dagar efter jul och firar nyår där!! 

Är så himla taggad på fyverkerierna. Alltså MÅSTE hitta ett fett ställe som man kan stå på, helst på ett tak vill man ju stå, men vi får väl se heheh. 

Det kommer vara familjens första resa utomlands tillsammans lol. Det var fan på tiden!! 

Somnade kl 8.. Sen vaknade jag 14
Fick 5 timmars sömn och mår piss dåligt. :)))
Orkar inte gå ut <3333

känner mig inlåst i mitt eget hem 

har slutat bry mig om människorna runt omkring mig för att jag inte längre orkar

har tappat aptiten och får kommentarer som ''är du redan mätt'', ''har du redan ätit klart'' eller ''ta mer'' varje dag 

detta sommarlovet som har pågått under två veckor men känns som en evighet 

ska jag ta tag i plugget och faktiskt läsa ikapp i ett ämne?? 

fick d och c i allt, 4 d och resten c lite mer i detalj, det blev 245 p

känner mest bara meh, orkar inte bry mig medan mamma varannan dag säger och påminner: ''du måste kämpa och få a, eller åtminstonne b i ämnena'' 

käften 

kommer fan inte lyckas hur mycket jag än försöker  

jag är inte min syster