Alltså önskar att de 3 bästa vännerna på Snapchat aldrig försvann!!
First world problem, jag vet.
Vill veta vilka mina vänner har som bästavänner!.. För en sådan stalker är jag :)

Alltså ändrar seriöst namn på varje person på Snapchat (speciellt om de är främlingar) för annars kommer jag fan inte ihåg dem!! Liksom en kille spelar cello, så han heter fan cellokillen på Snapchat?? Också kmr flera ifrån olika ställen så de har fan deras hemstad vid sitt namn så jag inte blandar ihop dem. Fast nä.. Jag blandar ändå ihop dem från början. Detta är så sorligt men sant..

Öhh, guys.. Är fan älskad på internet men inte i verkligheten <3
Önskar att det var tvärtom. Känns som att jag är två olika personer.. Eller nä, tre. Eller 4??

T 1 = blyga jäveln som är äckligt tråkig
T 2 = tjejen som inte klarar av känslor och skriver av allt på en blogg
T 3 = pratar skånska, har på sig en mask
T 4 = pratar med min "riktiga" dialekt och har för mkt energi. Vill gärna mysa, äta gott, sjunga, dansa och gå långa promenader med någon.

Vid 4 bestämde jag mig för att gå en promenad. Drog till sjukhuset, vidare till stationen, skogen, utkanten av stranden, utkanten av stan, sjukhuset ännu en gång och sedan hem. Detta tog mig 1,5 timme. Alltså?? Hur jävla långt gick jag egentligen??
Var helt död när jag kom hem och åt direkt mikro middag.

"Hur mår du?" "Bra"
Egentligen vet jag själv inte ens hur jag mår. Kanske inbillar jag mig om att jag mår bra för att förtränga ensamheten.. Jag mår fucking amazing. Hm. Var det sanning eller lögn? Förhoppningsvist sanning men mer trovärdigt att det var en lögn.
Nej. Jag ska fan tro på min egen lögn, jag mår fantastiskt ikväll.
Satt på min balkong, njöt av regnet och vinden. Äntligen ett lite mer humaniskt väder!!

Just nu ligger jag i sängen. Har nyfunnen musik i hörlurarna och drömmer om en fin framtid.
Hur faktiskt det kommer att bli med inredning!! Något som jag tycker om att göra. Kanske vill jag egentligen ha en dyr lampa som kostar 15tusen men får nöja mig med en lampa från Ikea, för det är mer realistiskt för en småstadstjej att ha. För i Sverige får man ju fan inte tro att framtiden kommer att bli fantastisk. Om man berättar om sin framtid får man flin som berättar att jag inte kommer att få det livet, för det är ju inte realistiskt. Det är varken realistiskt att jag tjänar 30tusen i månaden efter skatt eller att jag kommer få köpa inredning för ett orimligt högt pris.
För jag är ju en småstadstjej som bor i en alldeles för liten hyresrätt.