Jag sitter på sängen med en alldeles för varm Mac i knät som spelar ''younger''. 

''Fan, jag andas men jag lever ändå inte på riktigt.'' Jag tar ett till djupt andetag, lutar tillbaka mot väggen alldeles för snabbt och slår i huvudet.

''Det kändes skönt.''

Jag tänker sedan tillbaka till tiden då jag pratade med Zacharias. Honom har jag inte tänkt på länge. 

När jag gick i fyran så var han den första personen som visade mig en helt ny värld, världen om självskadebeteende. Det resultaterade med att jag då och då tog ett vasst föremål mot min hud. Men jag var för feg för att skära på riktigt. 

Tillslut hittade jag den bästa metoden för mig, att slå huvudet mot väggen. 

'' Ett slag, två slag, tre slag... '' 

Jag slutade att tänka på det jobbiga i livet för en stund. Mina föräldrar fick aldrig reda på det och jag fick må bra under några sekunder, ibland minuter. 

Jag har förlorat extremt många hjärnceller. Innan kom jag ihåg allt på en gång. Jag var ett underbarn - tills jag började att slå i huvudet mot väggen. 

Nu är jag helt jävla dum i huvudet. :) 

Idiot. 

Missförstod när min pappa sa att vi skulle flytta. Trodde att han ville buda på ett hus och jag började omedvetet att visualisera ett liv i en villa vilket ledde till att jag nästan började att gråta av lycka. 

Men nej, han menade ett hyreshus. Asså 4e (högsta) våningen, med hiss, utan badkar, snedtak OCH ett rum större än i våran nuvarandre lägenhet.

Doc ligger hyreshuset i ett blatteområde mitt framför mitt gamla dagis. Nej tack. Jag vill och behöver inte minnas den perioden i mitt liv. 

Började faktiskt att gråta när jag insåg att han menade det där hyreshuset. Ja, jag gråter jävligt lätt. Har varit så jävla nedstämd hela dagen. 

Asså har också gråtit alldeles för många gånger över vår nuvarandre lägenhet, senaste gången var igår. Vi bor faktiskt i ett fantastiskt område. Det är lugnt och nära till centrum och skolor.

Det är lägenheten som är problemet!! Seriöst 53 kvadret för 4 personer :)) Inte ok att leva så i Sverige när man har råd för något mycket bättre. 

Asså det är lördag och jag har bara haft ångest. Tog en timmes promenad för att bli av med min nedstämning, lyckades doc inte. Klarade inte ens av att gå en powerwalk för att min energi var så jävla låg. Jag hade faktiskt också ätit en jävla massa innan promenaden :))) Så drar en slutsats om att jag kanske var FÖR LEDSEN.