I sömnen drog jag bort ögonlappen och mina öronproppar. Jag vaknar 06 utav solen men fallar snabbt in i lätt sömn. 

''Vakna'' Nej. Jag vill inte! Snälla ge mig två timmar till. 

Tillslut sitter jag vid matbordet och äter alldeles för lite frukost som vanligt. Hälften av det lilla slänger jag. Aptiten är borta och det är inte nödvändigt att äta för mycket. 

Varför skulle jag behöva extra energi till att undra varför jag är utanför i klassen? 

Inte ens en minut innan 8 går jag ut. 

Idag blev Ida även utanför precis som mig. Det slutar med att jag och hon går och pratar hela dagen. Vi jämför om vad syv och kuratorn sa. För båda vi två ska ansöka om att byta klass. Det är en jobbig process där jag hela tiden riskerar att gråta framför en lärare eller ensam hemma, men det är värt det. 

Har ändå varit mer glad idag än vad jag har varit sedan gymnasiet började. 

Allt kanske ändå löser sig tillslut, eller?