Denna måndagen har varit helt fantastisk. Jag är så tacksam. 

Runt 21 tiden, när det var 20 minuter kvar av min favoritserie K2 upptäckte jag att det var det allra sista avsnittet! Mitt hjärta slog så hårt och det forsade både ner tårar och snor ändå tills skärmen slocknade. 

Ända sedan de tidigare avsnitteten med Ramen inblandad tills ikväll ville jag se Jae Sung gifta sig med hans tjej, jag ville se deras ljusa framtid. Hah nej nej, istället fick jag 20 minuter hjärtklappning. Dem stod i en fucking hiss som skulle skjutas ner mot marken för att det var en bomb i samma bygnad. Jag kunde inte tro det, jag blev helt förkrossad. Mina ögon svider fortfarande just nu. 

Spoiler alert, paret överlevde hisssituationen, jag grät glädjetårar under flera minuter och fortsatte gråta för att ett annat par dog i bombattacken. Sedan grät jag dessutom över allt annat. 

Koreanska serier kan få mig att känna en översvämning av känslor. Det är en otrolig känsla. Jag gråter, skrattar, analyserar medan ögonen är röda men trots det känner jag mig så otroligt glad. Aldrig irriterad som PLL eller TVD får mig att känna. Tvärtom, jag blir så otroligt glad över huvudkaraktärerens skull och fylls med energi. Just nu kan jag inte sluta vara glad tillsammans med Håkans album ''Ullevi 2014''. Den Musiken + Serieslutet = ENERGIBOMB! 

Är tacksam över att jag fick se denna serien. Den har följt med mig sedan skolstarten i höst.

Det vänder i livet. Just nu till någonting bättre. 

         
Varje dag undrar jag när detta stadiumet i livet kommer att ta slut. Jag har mått relativt bra under flera dagar/veckor.

Försöker även betala av det höga priset för bra betyg genom total fokus på plugget men jag stöter gång på gång hinder under vägen. 

Under dessa tre framtida år är inte mitt mål i livet att ha kul, skaffa vänner eller se på serier, utan att gå ut med toppbetyg. Vara den eleven som får stipendium framför hela skolan. 

Mitt mål under hela gymnasietiden är att gå ut skolan med endast A och B och två C. 

Jag måste betala priset. Avbetalning dag för dag genom att få in kunskapen, kunna resonera och utvecklas genom flera timmars studie utöver ordinarie skoltid. 

Mitt viktigaste mål nu är att hitta bästa studietekniken i exakt varje ämne för optimala utvecklingen. 

Har lyssnat på ett tiotals Ted Talks denna veckan. Dessa presentationer är relativt korta, informerande, inspererande och väldigt varierande vilket gör att jag aldrig tröttnar på dessa Ted Talks. 

Så medan mina klasskompisar festar just nu spenderar jag hela fredagskväll på att se på Ted Talks. 

''You're the type who's just do the things you think are fun.'' - Sa Alan en gång till mig. 

'' ..handlade ungefär om att man måste ta risker, ha ambition, idéer, göra det rätta, ta chansen, stå ut och ha roligt för att bli framgångsrik. '' 

Det har nu gått en vecka sedan senaste blogginlägg och höstlovet är officiellt slut. Detta höstlovet har bestått utav sleep over hos Annie, massor med film och serier, shopping på väla med Ella, cykeltur med Shang som vanligt och tillslut några rundturer på stan.

Allt jag ville säga var att detta lovet var bra.

Wow, senaste gången jag grät var också för ganska länge sedan.

Dricker mitt balkongkylda loka ur ett vinglas för att få ut det mesta av aromerna. 

Drycken dansar på min tunga, kylnar sedan ner strupen, åker vidare i kroppen och jag känner kolsyran bubbla till då och då. 

Loka crush i ett vinglas is the shit. 

Haha har så jävla tråkigt hemma.

Håller på att kvävas i mina egna tankar. Flyr från mig själv genom att vara med vänner. 

Fikar, shoppar, sover över men ingenting har i slutändan fått mig att må bättre. 

Asså jag svär på gud, känner mig ännu en gång väldigt tom. 

Vill liksom uppleva kickar just nu. Menar inte droger eller alkohol. Jag vill känna ''du kommer dö'' under en sekund på riktigt. Det var väl det som senast fick mig att vara tacksam över livet knappt under ett halvår. Nu är den känslan borta. 

Just nu vill jag bara lägga mig i sängen och somna för att härdanefter sjunka genom marken för att låta bakterier lösa upp mig till små små bitar. 

Eller kanske inte.. vet inte vad jag vill. Det är förmodligen dags att sova.