Alla inlägg under oktober 2017
25 oktoboer 2017 kl. 21.34
Varför backar du
Vaddå, ska jag bli som en öppen bok?
Men du är väl det?
En stängd
Jo, svarade jag
Är inte du också det?
Jag berättar allt
snälla berätta allt för mig
allt fint
allt fult
Allt!
berätta samma minut som något roligt händer dig i livet
och när något tragiskt händer i ditt liv
Det som man inte borde säga
Det som man vill dela mig sig
bara säg säg säg
för jag vill veta allt om dig
till minsta detalj, varje kroppsdel
varje andetag
berätta säg säg säg
Okej
Vad kul,
skrev jag istället
jag visste att du inte skulle säga något
till mig
Jag upptäckte hennes existens. När hon var död. Det var försent, men ändå behövde jag hennes texter för att kunna andas. Leva på ett annorlunda sätt. Gråta över att hennes texter, är så, levande, döende, så fina.
Existerar hon ens då? Hon existerar ju inte? Hon är död.
Men hennes saker existerar? Hennes böcker gör? Bilder gör? Hon gör? Hon gör inte?
går till balkongen
låter höstvinden träffa mig
det gör lite mindre ont nu
Det har gått så många dagar nu
jag kan fortfarande inte
det du gör med mig
jag kan inte sluta
skriva texter som handlar om dig
inte till dig
Det är lika stort som en knytväve
pumpar pumpar pumpar
kärlek till oss
liv till mig
vad gör ditt?
Jag vill egentligen skriva en hel jävla novell om hur fantastisk han är, men det skulle jag aldrig göra. Då skulle han aldrig svara mig igen. För det är så det är, när någon är för på, ja, då försvinner man. Det är så med mig med. Han vill inte ha mig och därför blir han så jävla spännande. Dessutom är han jävligt rolig. Han gör mig konstig och jag kan inget annat än att sakna honom.
Hej,
Något känns så jävla tungt. Det känns tungt på riktigt. Som att jag har svalt en sten under natten. Något håller mig uppe. Vet inte riktigt vad där är. Men det känns överallt. Jag är som en fluga. Den flygan som är svart. Som ingen tycker om. Men som bara finns där. Jag kommer på sommaren och försvinner resten av året.
Alltså. Alla mina problem förstår jag helt plötsligt lite mer. Jag är så jävla skev. Förstår varför jag inte har så många vänner alls. Det är så tydligt. Att jag inte har förstått det tidigare.
Vill att alla som faller för mig ska lämna mig. Sluta tjata och tänka med hjärnan. Ja, jag vet att jag är annorlunda. Det säger alla, inte bara du. Jag är inte som dem andra tjejerna. Jag är till skillnad från dem så jävla trygg i mitt egna sällskap och utseende. Det ytlig bryr mig inte ett skit om. Om jag får säga det själv, så tycker jag att jag är skitsnygg. Och det räcker med att jag är snygg i mina egna ögon. Jag behöver inte bekräftelse, åtminstonne inte från dig. Så kan du sluta fråga mig varför jag är osocial på snap. Helt ärligt försöker jag undvika dig. Men förutom det är jag faktiskt bara allmänt osocial. Jag försöker njuta av det riktiga som finns för stunden, som att se på när höstens gråa himmel blir ännu mörkare, eller om jag har tur, se på en regnbåge.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 | |||
9 |
10 |
11 |
12 | 13 | 14 |
15 |
|||
16 | 17 |
18 | 19 |
20 |
21 |
22 | |||
23 |
24 | 25 |
26 | 27 |
28 |
29 |
|||
30 |
31 |
||||||||
|