Det är som att inget annat existerar i mitt huvud. Allt är prioterat till honom. Kanske heter det kärlekens kraft. Det jag vet är att han gör mig så otroligt glad. Gråter för att jag saknar hononm, gråter för att mina föräldrar inte stödjer, gråter för att jag älskar honom så mycket.

Ler sönder när jag hör hans röst eller ser hans ansikte. Saknar att sova med honom. Saknar att se honom, hålla hand med honom..