Just nu känner jag mig så oerhört tacksam över att jag har levt ända tills nu. Under en period av mitt liv ville jag bara dö. Det var seriöst min högsta önskan och jag önskade det varje dag under flera perioder av mitt liv. Varje dag hade jag ångest. Jag var såklart deprimerad. 

Tillslut gick jag till en kurator. Det tog så otroligt många år innan jag vågade göra det. Mådde redan dåligt i tredje klass på lågstadiet och gick till en kurator för första gången i ettan på gymnasiet. Tiden där emellan mådde jag dåligt.. Varför tog det en så lång tid för mig att prata med någon om mitt mående?  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vill verkligen bara vara lycklig. Hur svårt ska det egentligen vara?    Det känns som att det är alldeles för svårt. Vet inte ens vad lycka egentligen innebär i ett samhälle som ställer krav. Såklart att jag också har drömmar, men jag tror in...

Det är måndag och jag har inte haft något schemalagt alls! Vilken härlig dag! Vaknade kl 07 hos Tommy och promenerade sedan hem vid 08 för att han skulle åka och fiska med Tran och jag ville plugga som vanligt. Gjorde hemmagjord musli som jag åt till...

Tänk att livet kunde förändras så mycket.. under bara ett halvår. Aldrig skulle jag tro att det bara skulle lösa sig såhär, men det har väl blivit lite av mitt mantra nufötiden, att det löser sig.    Sedan maj månad har jag tagit studenten. En da...

Hahha asså förlåt??? Men jag är så ledsen. Hjälp :)    Hatar, verkligen hatar min sista tid i skolan. Asså gumman. Jag har hängt med en person hela gymnasietiden, men vi kommer inte ens vara vänner när skolan nu tar slut. Då är det adios. Och ald...

Imorgon ska jag dricka så att jag försvinner. Hejdå. (???) Sen när började jag må såhär dåligt? Help. Nog dags att boka en tid hos kuratorn. Fast vet inte vad jag ska prata om där. Vet inte om jag orkar prata om mina problem ens. Nja. Nej.      ...