Han är så jävla kär i mig. Men jag har sagt till honom att jag inte vill ha något med honom att göra. Han som person är för på. Vilket är bra för min personlighet, men det blir mycket push, istället för pull.

Så jag orkade inte mer. Därför blockerade jag honom överallt.

Det blir fan inget vi. Hejdå för alltid.

Jag går min egna väg, ensam.

23 juni 2017, midsommarafton

Hade Ungdrive idag, mer om detta imorgon, men jag har så sjukt roligt där!!

Efter Ungdrive åkte jag till Helsingborg för en dejt!! Haha fan vad sjukt. Hamed bjöd glatt på maten, så betalningen var no struggle och bara easy. Vi åt kebabrulle och drack pepsi vid havet. Beställde stark sås för heh, u know, ville inte smaka skit vid eventuell kyss. 

Efter maten stack vi till stan, han petade lite på mig. Jag ignonerade mest. Sen stack vi till det höga tornet, kollade på utsikten, började hålla hand, gick runt lite. Efter det hittade vi ett ställe vid havet, där vi var helt ensamma, så han tog tillfället i akt och vi hånglade jävligt länge. Typ 20-30 minuter i streck länge.

Helt ärligt kände jag mig lite äcklig. Kände fortfarande av hans saliv och från början smakade det liksom sött och gott, det var bara skitmysigt och tillslut blev jag äcklad. Så jag bara fuck nej, ingen mer kyss för idag. Ville helt ärligt spotta ut saliv (vilket jag diskret gjorde två-tre gånger) och vid havet och en kort promenad därifrån tom spy.

Kände fortfarande av hans doft när jag kom hem. Borstade tänderna två gånger och duschade hela kroppen. 

Så summan av kardemumman. Jag gillar inte honom, men jag vet att han gillar mig. 

När han kom hem skrev han direkt att han saknade mig. Frågade honom om han hade roligt. Han svara med ett kärleksfullt ja. Som ledde till att han sa att jag var förvånandsvärt grym på att kyssas. Sedan fick jag nog av vår konversation, så jag sa godnatt.

20 juli 2017

Hur blev det såhär? Jag har aldrig varit såhär lycklig, under en såhär lång period innan. Det är märkligt. Jag har levt med ångest och varit extremt olycklig under flera år. Men nu är det äntligen min tur att vara lycklig.. Ärligt, bara för två månader sedan bokade jag en tid hos UMOs kurator, kände redan då att jag var rätt så glad, men ville ändå boka tid för att jag inte visste om jag skulle må sämre igen. Men i början av juli är det dags att träffa kuratorn för första och sista gången! Kön dit är löjligt lång.. tänk att så många unga mår dåligt.. och hur många andra det finns, som lever i sorg i tystnad, precis som mig förut.

Jag är så tacksam. Tack för att jag får må bra. Tack för att jag har fastrar som tar hand om min bror medan jag är borta under veckan och mamma som kan finansiera denna resa till vackra västkusten.

Veckans planer!!

torsdag Åka till Väla med Becki. Har inte träffat henne på en veckas tid och vi går i samma klass, så ja, det var länge sen! Samma dag, under kvällen, ska jag åka till lysekil. En lång kollektivtrafikresa med mina söta småkusiner står på schemat.

fredag Fira Huas student på fredagen. IIHHH!! Snart har alla mina äldre kusiner tagit studenten!! Under natten kör jag utgång med falsklegg om vakten tillåter, annars kör jag plan B!

lördag Leva livet i Lysekil under lördagen. Obligatoriskt att äta glass och kolla på havet!! 

söndag Äta hejdå lunch med kusinerna för att sedan bege mig hem igen.

torsdag den 15 juni 2017

Läste inspirationsquotes på Emmys garderob och min direkta tanke var: Fyfan vilken Superwoman hon är!

Hon kommer att kämpa för hennes egna framgång i livet och jag är så stolt.

Jag läste nyss igenom hela min gamla blogg och fan vad jag var sönder, bara för några månader sedan. Hela jag var full av sorg, ensamhet och ånger. Det är jag fortfarande, men bara ibland, några enstaka dagar i månaden, inte flera dagar i rad som innan.

Sedan janurari månad har det hänt så jävla mycket.

1. Jag avslutade vänskap med flera personer och vann Rebeka istället.

2. Har officelt gått ut 1an, med förjävliga betyg om jag får säga det själv. Ärligt jag har gråtit över mina tre C. Så jag måste helt enkelt plugga till A i varje ämne till nästa termin, för att snitta upp skiten. Måste ju konkurrera med andra om plats till universitet!! MÅL: Få 2,5 merit och plugga smart så jag får A!!

3. För första gången i mitt liv är jag så jävla lycklig, trots att det finns mycket sorg och tvivel

Ett halvår senare. Den där andra bloggen (vans.bloggplatsen.se) har jag tröttnat på. Vafan. TRAMS! 

NU KÖR JAG HÄR IGEN! 

Tjeeena, har skapat en ny blogg! 

Kommentera om ni är intresserade av att få reda på den. 

Ska nog skaffa en ny blogg med personliga bilder då det är MYCKET roligare :) 

Vågar faktiskt helt ärligt inte lägga upp bilder på mig själv just här, eftersom jag har varit för personlig. Vill helt enkelt inte att min identitet ska komma ut. Jag har aldrig ens i närheten berättat så mycket för någon människa som här på bloggen. Men det ska bli kul att byta blogg trots att jag har älskat denna plattformen <3 

Har sett ''Karleksbarnet'' som någon falsk identitet som ingen vet om förutom jag. Känner mig verkligen inte som ett kärleksbarn. Tog helt ärligt namnet från en tjej från twitter. Förr älskade jag ordet Kärleksbarnet. Men när hon tjejen sedan berättade vad Kärleksbarn innebär för henne blev jag ganska lost. ''Född den 14e februari''. Har absolut ingenting med mig att göra.

Därför ska det även bli skönt att byta namn på bloggen.