Senaste inläggen

Av Kärleksbarn - Onsdag 26 juli 21:52

Vafan är grejen med knutpunkten, blattar och mig?

Hamed, Amer?


Wtf.

Fucking idiot. Jävla idiot.


Sluta träffa blattar. Bara dålig experience. Ingen jävel som e bra. Helt sjukt.

Roliga som fan att skriva med. Men suger att träffa de irl.


Vill fly till kemikalierna. Eller alkohol.

Bara döda dessa minnen.


Kan du för i helvete make up your mind. SLUTA SÄGA bestäm du, spelar ingen roll, vad vill du?

SÄG ISTÄLLET, kan jag få tänka tre sekunder, jag tänker inte så snabbt. (skratt)

OCH SEN säger du vad du vill


För du känner dig tom varje gång efteråt, när du väl har kommit hem. Jävla idiot.

- Allt är mitt fel, så säger du och du skyller allt på dig själv.


Och sen kommer du att fly till havet. Vara där själv, må bra en timme och sedan komma hem igen, och må skit.

För du kan ju inte berätta om det till någon. För du skäms för mycket.


Så du skriver istället här. För att fly, rensa hjärnan, för att skriva, gör så att jag mår lite bättre.


Men du fortfarande har kvar skägg känslan i ansiktet. Trots att du har duschat, tvättat ansiktet och borstat tänderna nogrannt.


Jag känner skam, tomhet och är arg.

ANNONS
Av Kärleksbarn - Onsdag 26 juli 21:42

Ironiskt att jag säger att pengar är ett verktyg. Vafan, är så vilsen. 


Uppmärksamhet. Kärlek. Närhet. Pengar. Att folk ska tycka om mig och vilja vara med mig. Bra konversationer. Lugn. Skratt. Glädje.

Det är nog vad jag egentligen vill ha.


Sedan är komplimanger ett pluss.

Men de går inte in i huvudet.

- Du är så fin, säger han medan han lugnt kollar på mig.

Liksom va? Fin? Jag? Sluta ljug.


Men det triggar ändå igång mig. Jag är din när du säger det. Jag ska göra så att du tycker om mig ännu mer.

Men sedan ångrar jag det. Tänker,

vafan gör jag? Och tänker på Hollister leggingsen som jag vill köpa.

Ska köpa de så snabbt som bara möjligt.


onsdagen den 26 juli 2017

en riktigt kuk dålig/halvt bra dag?

osäker på vad

ska komma på det imorgon

 

ANNONS
Av Kärleksbarn - Måndag 24 juli 17:30

Mina mål:

 

Pengar är ett verktyg för att nå mål. Inte ett mål i sig.

 

Ingen blir lycklig av bara pengar.

 

 

 


Hus/lägenhet, främsta raden, vid havet

 

Frihet

 

Ha tid till naturen och promenader

 

Ärlighet

 

Ha ett jobb, där jag utvecklas, lär mig nya saker och känner mening i.

 

Nära relationer

 

Av Kärleksbarn - Måndag 24 juli 13:12

Har suttit vid mobilen hela dagen. Detta jobbet e så sjukt. Behöver inte göra ett skit, sitter bara vid mobilen o jag får ändå betalt.

Sååå onödigt!! Blir så uttråkad o trött, dessutom går tiden så långsamt.

Av Kärleksbarn - Söndag 23 juli 14:17

Gör alltid fel. Jag har ju inte lärt mig än. Och om jag lär mig, finns det alltid något som kan göras bättre.


Kommer aldrig bli good enough. Dessutom har livet har för mycket att erbjuda mig. Det kommer alltid finnas en annan snabbare bil och mer pengar att tjäna.


Jag kommer aldrig bli nöjd. Det går ju inte? 

Hur ska jag känna mig nöjd, men en säng och tak över huvudet i en liten stad i Sverige.

När jag kan få exakt samma sak, i en annan finare, större och roligare stad.


Men vilken försäkring garanterar lycka? För jag vill ju känna mig lycklig, framgångsrik och full av kärlek.


Ingen i hela världen kommer att bry sig lika mycket om mitt egna liv, som jag själv.

Föräldrarna bryr sig, men de kommer aldrig att leva mitt liv. Aldrig känna min sorg eller glädje.



Folk kommer att ge mig råd. Som jag antingen kan följa eller ignonera.


Ska jag leva den väg som andra anser vara bra eller följa min egna? Den kommer att vara extremt krokig. Kommer garanterat gå vilse. Men vägen slutar ju aldrig medan jag lever. Så vad gör det om jag går vilse? Jag hittar ju alltid tillbaka igen.

Av Kärleksbarn - Lördag 22 juli 22:23

- Får jag bjuda er tjejer på något?

- Absolut.


- Vin, vatten, eller saft?

- Vi fnissar.


- Vin?

- Ja tack, svarar vi i kör.


Så vi drack det vin vi blev bjudna på i smyckesbutiken, fnissandes.

Kollade på smycken. Tänkte, om det inte bjudes på något, skulle jag aldrig in här.

Efter halva glaset blev jag sugen på att köpa något, minns inte vad. Men kollade på prislappen, tänkte att jag hade råd, men inte ville betala. Where's my unfound daddy?


Blev tipsy i fem, tio minuter. Sorgen försvann. Men ett glas var "tillräckligt", vägrade ge mig själv något mer tills klockan slog 20. Så jag gick runt på en tom mage, tills 21, straffade mig själv, vägrade att låta mig själv dricka bort sorg.


För det slutar aldrig bra. Tänkte på Jakob och en annan man som är alkolist.

Av Kärleksbarn - Lördag 22 juli 22:10

Är så extremt trött just nu och jag känner mig ledsen.

Egentligen har jag varit ledsen hela dagen, men ingen har märkt det, för jag gömde det bakom kepsen min.

Beställt mat med så mycket socker i som möjligt, det är ångestdämpande.

Sedan blir jag för trött för att tänka.


Jag åkte till köpenhamn idag, för första gången på flera år sedan jag var nio år.

Det kan låta roligt i andras öron, men jag kände mig aldrig glad.

Fick inte skratta en enda gång,

och jag grät i smyg på köpenhamns tågstation


var tyst och gömde mig bakom min keps

försökte dämpa sorgen med musik

men det gick inte


men innan dess gick jag runt på shoppinggator

kände meningslöshet

och hörde svenskar vart jag än gick

det kändes som att jag var i sverige

men man betalade med danska kronor istället


Trots upplevelsen vill jag tillbaka dit

Fast själv, eller med en kompis

inte fler


vi var för många idag

så många så att jag ångrade allt

och jag började att sakna Anton och havet


och istället för att shoppa vill jag upptäcka

upptäcka staden

nya platser

nya människor


Deras byggnader var så extremt fina

och människorna också


jag är kär i danskarnas klädstil

och i butiken urban outfitters


det var den enda bra butiken där


dessutom vill jag äta nästa gång jag är där

för jag hann aldrig äta


vet inte varför jag är så snål

varför kunde jag inte köpa något dubbelt så dyrt, som hemma?


lördagen den 22 juli, näst sista dagen av frihet

Av Kärleksbarn - Tisdag 18 juli 16:37

gick till min farmor, men jag hittade inte henne, där på kyrkogården

och när jag kom hem hade jag glömt det, att jag ens befann mig där

för jag lever trots allt vidare,

utan henne, som jag alltid har gjort


jag blev ledsen över att jag inte minns att jag har träffat henne

att hon har sett mig, hållt om mig, säkert med ett leende när jag var en nyfödd bebis 


och sen började det att regna. 

jag tänkte, till och med vädret vet om att jag är ledsen

så jag började att gråta, och läste på varje sten med okända namn 


men jag hittade aldrig farmor

fast jag hittade en sten utan namn på, det skulle vara ganska typiskt min släkt att ha en sådan


farmor var det du där? 

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se