Halva 2014 har gått mystiskt fort. Nej, hela mitt liv har gått fort. 

Jag är rädd. Tänk när jag är typ 30 med barn och allt kommer jag bara ''det kändes som igår'' 

NO NO please 

I detta juni 2014 har jag sett Anton Ewald. Fyfan vad snygg han är. 

Jag har träffat Frida och wow hon är 10 gånger snyggare i verkligheten.

Fick en hur fin selfie som helst med henne haha. 

Jag trodde att jag inte gillade the fooo lika mycket längre. Men vafan.. nej. Jag älskar de så jävla mycket. 

Idag kom de hem ifrån USA. Vill gråta. Hur gick deras resa så snabbt? 

Snälla. Låt mig träffa de någon gång. Det är allt jag begär. 

Jag har älskat de i ett år och jag har aldrig ens träffat de. Jag har varit 1 meter ifrån dem. Jag har sett dem. 

Nu vill jag ta ett steg till och få en kram från dem. Det är allt jag begär. 

Jag älskar killarna. 

Att få höra att någon har träffat de 50 gånger, det gör så ont. När man själv inte kan göra något förutom att gråta.