"Aj" Sakta men säkert sänker jag ner hela min kropp till det varma vattnet. Tillslut ligger jag där i badkaret och försöker att "leva". Vad det ordet nu innebär.

Jag höjer blicken och iaktar en spindel som är vid badrumshörnet, fyra meter ifrån mig.
Den har varit där i två dygn nu. Jag undrar om den inte tröttnar på att sitta där. Ska den inte röra sig någon gång?

Ironiskt nog känner jag empati till spindeln. Den är ensam precis som jag.
Jag tänker låta den leva i mitt badrum sålänge som den vill. Även fast jag hatar spindlar. Men den spindeln i badrumshörnet hatar jag verkligen inte längre.
Den känns sorgligt nog som ett husdjur som klarar sig själv.