idag gick jag på 2 lektioner.. glömde bort en lektion :))) men pratade med en gammal kompis, har inte pratat med henne på 1 år ungefär? så värt var det väl. Kompisar blir vi doc inte. 

Hade en 3 timmars håla eller något sånt idag. Det hände doc inte ngt speciellt roligt under de 3 timmarna, men vafan. 

Efter skolan drog jag direkt hem. Som vanligt. Sorligt liv fan. För ett år sedan drog jag aldrig hem på direkten. 

Umgänget har förändrats.. typ.. har väl ''förlorat'' några.. det var väl roligare förr, men jag kände mig utnyttjad och som andra/3e/4e valet, så detta umgänge är väl bättre? Vet inte. De var spontana, roliga, elaka, utnyttjande, ärliga och hade framför allt TID. Jag kände mig som behövande och saknad ibland. Jag var inte ensam hela tiden, för att de alltid hade något roligt pågång. Även fast det bara var något litet, som en nudellunch varje vecka eller en timme eller två mer i skolan 3 gånger i veckan för att kunna sitta och prata med varandra, det var ändå ganska kul.

Vi använde aldrig pengar nästan, men om vi gjorde det hamnade det på presenter och mat. Vilket jag tycker är väldigt värt. 

De var väldigt snåla, eller ska jag säga fattiga? Jag var liksom den enda rika, hade alltid pengar över året om, medan dem kunde slösa bort allt på en dag och fick spara ihop till fina saker (då de ofta (alltid) misslyckades och gick till föräldrarna). Men jag acepterade det och liksom brydde mig inte, de fick göra precis som de ville och göra sina egna val. 

Ibland bjöd jag dem på fika för en mycket billig peng. Jag visste väl om att jag blev utnyttjad ekonomiskt, men jag förträngde bort det. Jag bjöd ju liksom inte alls ofta?? Kanske var det en gång per vecka eller varannan? Jag minns inte helt ärligt. Men de tjatade och jag orkade inte neka de hundra gånger om.

Många gånger pratade de för sig själva och jag satt liksom bara bredvid, helt oinvoverad i samtalet. Jag kände mig väldigt ofta tom många gånger för att jag inte visste om vem jag skulle ''välja''. Det var otroligt jobbigt och jag kände mig som en jävla svikare. 

Det stog liksom mellan mina kompisar som jag har så himla roligt med och mina andra kompisar som aldrig hade tid utanför skolan och som inte kunde prata om djupa grejer. Men som var så otroligt snälla och alltid var/är där för en. 

Tillslut kom sommaren 2014. 

Jag förlorade kontakten helt med de som jag hängde med varje dag och gick över till mitt gamla kompisgäng. Många gånger under hösten ångrade jag det, väldigt ofta ville jag bara gråta. För varför funkade inte att vara vänner med båda?? Det var skitjobbigt, men jag acepterade det och var väldigt ledsen och tom. 

Nu är det våren 2015. Jag är fortfarande kompis med mitt ''gamla kompisgäng''. 

På lördag ska vi faktiskt till liseberg tillsammans! Det kommer bli så himla roligt!! Vi är övertaggade! 

Doc är vi fortfarande knappt utanför skolan, flera tränar varje vardag och har inte tid med kompis livet helt enkelt och har det överfullt. 

Ibland är det väldigt tråkigt faktiskt. Men oftast har vi väldigt roligt tillsammans. 

Idag ångrar jag att jag inte tog tag i mina ''gamla kompisar'' och berättade om hur jag kände. Kanske skulle vi fortfarande hänga? Vem vet? Ingen kommer veta svaret iaf. För jag väntade tills de skulle ta kontakt med mig, jag vägrade säga något till dem första. Men de skrev/sa aldrig något till mig. 

Jag var och är väl inte värd det längre. De bryr sig inte om mig. 

Det jag förträngde bort under ett helt år var bara sanningen. De ville inte ha mig till 100%. De utnyttjade bara mig. 

Jag vill inte ha dem och dem villl inte ha mig. 

Idag bryr jag mig inte längre om dem och dem bryr sig säkert inte om mig heller. 

Vi går i samma klass och är bara klasskompisar som pratar om skolarbete och inget mer än det. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vill verkligen bara vara lycklig. Hur svårt ska det egentligen vara?    Det känns som att det är alldeles för svårt. Vet inte ens vad lycka egentligen innebär i ett samhälle som ställer krav. Såklart att jag också har drömmar, men jag tror in...

Det är måndag och jag har inte haft något schemalagt alls! Vilken härlig dag! Vaknade kl 07 hos Tommy och promenerade sedan hem vid 08 för att han skulle åka och fiska med Tran och jag ville plugga som vanligt. Gjorde hemmagjord musli som jag åt till...

Tänk att livet kunde förändras så mycket.. under bara ett halvår. Aldrig skulle jag tro att det bara skulle lösa sig såhär, men det har väl blivit lite av mitt mantra nufötiden, att det löser sig.    Sedan maj månad har jag tagit studenten. En da...

Hahha asså förlåt??? Men jag är så ledsen. Hjälp :)    Hatar, verkligen hatar min sista tid i skolan. Asså gumman. Jag har hängt med en person hela gymnasietiden, men vi kommer inte ens vara vänner när skolan nu tar slut. Då är det adios. Och ald...

Imorgon ska jag dricka så att jag försvinner. Hejdå. (???) Sen när började jag må såhär dåligt? Help. Nog dags att boka en tid hos kuratorn. Fast vet inte vad jag ska prata om där. Vet inte om jag orkar prata om mina problem ens. Nja. Nej.      ...