Igår (lördag) åkte jag till J och firade hans födelsedag. Den stora bebisen har blivit 2(!!) år!
Kom väl hem runt 23 igår kväll och fick makalöst nog inga myggbett :')

Idag så tänkte jag dra till Malmö med mina kusiner. Men det sket jag i imorse! Mm hipster..

Så det enda jag har gjort idag är att se på en serie
Gött att jag gör något med mitt liv ??

MINA FANTASTISKA MÅL SOM JAG SKA UPPNÅ INNAN SOMMAREN ÄR SLUT: 

- Ta kontakt med F

- Ta en lång promenad minst en gång om veckan 

- Slänga minst 20 plagg i garderoben i rummet 

- Slänga minst 40 plagg från den stora garderoben 

- Minst en gång per vecka dra ifrån denna äckliga stad 

- Plugga en hel bok kinesiska 

- Göra saker som gör mig lycklig på riktigt 

- Låta mig själv bli ledsen 

- Låta mig själv bli glad 

han var den finaste jag hade träffat på länge och nu har han blivit till ett fint minne, det blev väl bäst så

 
saknar honom ett sånt otroligt

han är ett svin 

jävla djupa fantastiska idiot 

jag levde i en fantasivärld 

h 

du är en oklar jävel

kan inte sätta ord på mina känslor 

därför har dessa inläggen vara så jävla ytliga på sistonne 

om 5 dagar är det sommarlov och jag vet inte vem jag är utan skolan 

jag förväntar mig ingenting på denna sommaren, har brist på vänner och lycka 

ska försöka ta kontakt med gamla kompisar för jag förlorade nyss en, eller jag förlorade honom för länge sen. Men jag acepterade nyss att vi kommer att leva sepererade liv. 

förtränger fan mina känslor och tror att jag kan hitta någon bättre än honom 

jag är så jävla trött 

Idag gick jag en mil med klassen längs stranden. Alltså det var så lugnande att gå så långt?? Jag såg en himla massa djur som betade, typ kossor, hästar, svanar och får!! 

På slutet såg vi fåren, alla fåren sprang i led när vi kom. Fett synd, men stog typ 3 meter ifrån de. Lammen var såå söta! 

När vi val var "framme" fick vi grillad krov av skolan och sedan gick jag och några klasskompisar till ICA som jag först trodde låg nära, men neeeeeheppp, den låg fasen en halvtimmes promaned ifrån oss xD 

Köpte glass <33 Glass är det bästa som finns.

Sen rusade vi till hamnen för att hinna med bussen och vi HANN, men jag fick sitta mellan en främling och jobbig klasskompis <3 Bussen var full D: 

 
Jävligt fin stad faktiskt, kan se mig själv hänga där under sommaren. 

mmmmmm bai <3 

Hur kan olika sidor vara så himla annorlunda?
Hos min mammas sida är allt verkligen nästan perfekt. De är så himla glada, ger oss nästan göra vad vi än vill och familjevänliga.
Jag älskar när vi har släktträffar och mår så himla bra då.

Ibland har jag tänkt på hur det skulle vara om mina föräldrar skiljde sig för 5 år sedan. Hur skulle det liksom bli? Skulle jag har mått bättre eller sämre?
Skulle jag fortfarande ha bott kvar här i denna äckliga lägenheten?

Hos min pappas sida är det fan kaos. För 5 år sedan var jag fan bara dum jag trodde att pappas sida var så jävla perfekt, eller det kanske tom var perfekt då? Jag älskade att hänga hos min faster under flera timmar men nu hatar jag bara den lägenheten. Jag mår fan dåligt när jag är där. Den fastern som jag kände för 5 år sedan är inte kvar.
Hon är fan ett rollspel framför oss. Jag förstår inte ens varför hon inte ber om hjälp, jag förstår inte varför DEM ber om hjälp. De har ekonomiska problem, det har jag vetat om under flera år nu.
Deras skulder blir fan bara högre och högre. De har väl tillslut insett detta. Men betalar ändå inte innan förfallodatumet. Jävligt synd faktiskt.
Visst att de har haft det värre, men detta livet de har nu är inte bra.
Hur kan man ens aceptera detta? De kan få det så mycket bättre men ändå acepterar dem detta livet.

Så en kille i min klass fyllde år idag. Tycker fan synd om honom.

Hans vänner suger verkligen, undrar när han ska vakna upp ifrån sin dagdröm och inse att de inte är hans vänner och att han kan hitta så mycket bättre människor. 

Men han har tryckt ner en tjej så jävla mycket så detta är kanske karma. Tror verkligen inte att han mår bra innerst inne. Han kanske är som mig, vem vet? Han kanske är ett lyckligt nötskal som förtränger allt negativt. 

Kan så himla snabbt inse om en människa är fel för någon. Men i mitt egna bisarra liv förstår jag ingenting. 

Önskar typ att jag har en vän som kan vara fucking ärlig, liksom säga allt dåligt om mig och allt bra. 

Så man liksom kan bearbete det dåliga, förstår ni? Ugh. 

Säga vad jag gjorde fel, säga vad jag gjorde rätt. Säga om jag kan aceptera en ny människa, säga om jag bara ska gå. 

Har lust att dra till helsingborg och bara hänga med främlingar typ. Fast såklart så vågar jag inte när det väl gäller. 

Ugh. ELLER NEJ OMG, en kille som bor på samma lägenhetsrad som mig. Han är soy cute. Hur jävla nice skulle det inte va att bara testa om vi skulle kunna bli vänner? Vet faktiskt inte ens vad han heter, men han brukar strosa runt i skolan med en vän. Så sjukt söt kille.