Googlar: "att sakna någon" 

Varför är alla killar douches? Seriöst. Ingen är tillräckligt bra. 

Blir alltid sviken. Hur svårt kan det vara att vara ärlig? Fucking idioter.

Har börjat landa i att skolan har börjat igen. Har en ny verklighet nu, och får göra det bästa av det som finns. 

För att överleva skolan på ett bra sätt behöver jag drömmar, mål och ett nytt mindset. 

Mål:

1. A i alla betyg 

varför? lämna min hemstad, komma in på det jag vill!! Kanske bo i samma studentstad som min syster, Uppsala!! 

vad krävs av mig: Tid, energi, offra fritid, ta tag i läxor, priotera, effektivisera 

hur ska jag nå målet: behöver plugga i nya omgivningar, ex skolan, stadsbiblioteket, hemma, utomhus, havet, parken, café. Priotera skoluppgifter, börja träna, utöva mindfullness, vara tacksam för det lilla 

2. Prata med en ny person i skolan varannan vecka

varför? det ger mig energi!! få nya vänner och dessutom mår jag bra av att prata med människor! 

vad krävs av mig: sluta tänk så mycket!! och gör det bara!

hur jag ska nå målet: berätta om målet för min kompis, så hon kan pusha mig! kasta mig in i situationen!

Frågar hur mina vänner mår. Men fan vad alla ljuger. Alla svarar "bra" och sen undviker jag frågan som studsar tillbaka. Vill inte ljuga om att jag mår bra, men framförallt inte erkänna, för att sedan få tröst, eller ännu värre, "det kommer att bli bättre."

människor har tidigare beskrivit mig som:

trevlig, positiv och glädjespridare

så just nu försöker jag vara:

trevlig, positiv och en glädjespridare 

men inners inne är det:

existensiell ifrågasättning, ångest samt överintag av socker och fett

Meddelande:

- Sluta, klart du minns vem jag är.

Ja, jag minns dig, men inte fan vill jag något annat än att glömma.

Trodde aldrig att han skulle kontakta mig igen. Ville inte heller att han skulle göra det. Nu ska jag ut på promenad och rensa tankar!

hör dig

men lyssnar inte

säger att jag är trött

men är egentligen bara borta

vill gråta

men kan inte gråta framför dig

andas extra djupt

någon sa att det skulle hjälpa

Går till skolan och bär på en sorg hela dagen, ända hem, ända in till nästa dag.

Jag blir trött av att må dåligt. Har inte kännt mig pigg sedan den dagen sommarlovet tog slut. 

Somnade idag efter skolan. Har inte sovit middag sedan någon gång under förra terminen.

Fan. 

Känner mig så jävla ledsen.

Speciellt när jag är ensam.

Hjälp?

hur man vet att jag mår dåligt: påbörjar mitt fjärde inlägg för dagen

vet inte ens hur jag ska förklara min sorg

egentligen behöver den inte förklaras

mår jag dåligt, så mår jag dåligt 

har svårt för att be om hjälp ikväll

har bokat tid hos en kurator, men tiden är i september

hur ska jag överleva tills dess? 

vill inte be om hjälp till vänner

de förstår inte

de säger att det kommer att bli bättre

ja det blir bättre

men det blir ju också sämre

och nu är det dåligt 

och jag kan inte längta till något bättre

när jag vill gråta 

sova

och inte vakna igen